Line 3,442: |
Line 3,442: |
| अष्टावेते क्षीरदोषा हेतुलक्षणभेषजैः ||२८१|| | | अष्टावेते क्षीरदोषा हेतुलक्षणभेषजैः ||२८१|| |
| | | |
− | निर्दिष्टाः क्षीरदोषोत् | + | निर्दिष्टाः क्षीरदोषोत्थास्तथोक्ताः केचिदामयाः |२८२| |
| + | |
| + | aṣṭāvētē kṣīradōṣā hētulakṣaṇabhēṣajaiḥ||281|| |
| + | |
| + | nirdiṣṭāḥ kṣīradōṣōtthāstathōktāḥ kēcidāmayāḥ|282| |
| + | |
| + | aShTAvete kShIradoShA hetulakShaNabheShajaiH ||281|| |
| + | |
| + | nirdiShTAH kShIradoShotthAstathoktAH kecidAmayAH |282| |
| + | |
| + | Thus these eight defects of breast milk have been described here with their causes, symptoms and treatment and some ailments caused by the defects of milk have also described here. [281-282] |
| + | |
| + | ==== Principles of management in pediatrics ==== |
| + | |
| + | दोषदूष्यमलाश्चैव महतां व्याधयश्च ये ||२८२|| |
| + | |
| + | त एव सर्वे [१] बालानां मात्रा त्वल्पतरा मता | |
| + | निवृत्तिर्वमनादीनां मृदुत्वं परतन्त्रताम् ||२८३|| |
| + | |
| + | वाक्चेष्टयोरसामर्थ्यं वीक्ष्य बालेषु शास्त्रवित् | |
| + | भेषजं स्वल्पमात्रं तु यथाव्याधि प्रयोजयेत् ||२८४|| |
| + | |
| + | मधुराणि कषायाणि क्षीरवन्ति मृदूनि च | |
| + | प्रयोजयेद्भिषग्बाले मतिमानप्रमादतः ||२८५|| |
| + | |
| + | अत्यर्थस्निग्धरूक्षोष्णमम्लं कटुविपाकि च | |
| + | गुरु चौषधपानान्नमेतद्बालेषु गर्हितम् ||२८६|| |
| + | |
| + | समासात् सर्वरोगाणामेतद्बालेषु भेषजम् | |
| + | निर्दिष्टं शास्त्रविद्वैद्यः प्रविविच्य [२] प्रयोजयेत् ||२८७|| |
| + | |
| + | dōṣadūṣyamalāścaiva mahatāṁ vyādhayaśca yē||282|| |
| + | |
| + | ta ēva sarvē [1] bālānāṁ mātrā tvalpatarā matā| |
| + | nivr̥ttirvamanādīnāṁ mr̥dutvaṁ paratantratām||283|| |
| + | |
| + | vākcēṣṭayōrasāmarthyaṁ vīkṣya bālēṣu śāstravit| |
| + | bhēṣajaṁ svalpamātraṁ tu yathāvyādhi prayōjayēt||284|| |
| + | |
| + | madhurāṇi kaṣāyāṇi kṣīravanti mr̥dūni ca| |
| + | prayōjayēdbhiṣagbālē matimānapramādataḥ||285|| |
| + | |
| + | atyarthasnigdharūkṣōṣṇamamlaṁ kaṭuvipāki ca| |
| + | guru cauṣadhapānānnamētadbālēṣu garhitam||286|| |
| + | |
| + | samāsāt sarvarōgāṇāmētadbālēṣu bhēṣajam| |
| + | nirdiṣṭaṁ śāstravidvaidyaḥ pravivicya [2] prayōjayēt||287|| |
| + | |
| + | doShadUShyamalAshcaiva mahatAM vyAdhayashca ye ||282|| |
| + | |
| + | ta eva sarve [1] bAlAnAM mAtrA tvalpatarA matA | |
| + | nivRuttirvamanAdInAM mRudutvaM paratantratAm ||283|| |
| + | |
| + | vAkceShTayorasAmarthyaM vIkShya bAleShu shAstravit | |
| + | bheShajaM svalpamAtraM tu yathAvyAdhi prayojayet ||284|| |
| + | |
| + | madhurANi kaShAyANi kShIravanti mRudUni ca | |
| + | prayojayedbhiShagbAle matimAnapramAdataH ||285|| |
| + | |
| + | atyarthasnigdharUkShoShNamamlaM kaTuvipAki ca | |
| + | guru cauShadhapAnAnnametadbAleShu garhitam ||286|| |
| + | |
| + | samAsAt sarvarogANAmetadbAleShu bheShajam | |
| + | nirdiShTaM shAstravidvaidyaH pravivicya [2] prayojayet ||287|| |
| + | |
| + | The vitiation of ''dosha'', body elements, ''mala'' and the diseases which affect adults also affect children similarly, but in lesser degree. |
| + | |
| + | The pediatrician should not administer emesis like purification procedures in children due to tender nature, dependency, inability to fully express themselves in speech and gestures. |
| + | |
| + | He should give only small doses of medicines as per the disease. Sweet decoction, medicated milk and medicines with mild potency shall be administered in children by wise pediatrician. |
| + | |
| + | The medicines, food and beverages with excess unctuousness, dryness, hot potency, sour, pungent in post digestive effect, and heavy to digest property are contraindicated in children. |
| + | |
| + | Thus, in brief, the directions regarding the treatment of all the diseases occurring in children, and the physician well versed in science should treat the diseases after meticulously differentiating these factors (mentioned above).[282-287] |
| + | |
| + | ==== Importance of [[Chikitsa Sthana]] ==== |
| + | |
| + | भवन्ति चात्र- |
| + | |
| + | इति सर्वविकाराणामुक्तमेतच्चिकित्सितम् | |
| + | स्थानमेतद्धि तन्त्रस्य रहस्यं परमुत्तमम् [१] ||२८८|| |
| + | |
| + | bhavanti cātra- |
| + | |
| + | iti sarvavikārāṇāmuktamētaccikitsitam| |
| + | sthānamētaddhi tantrasya rahasyaṁ paramuttamam [1] ||288|| |
| + | |
| + | bhavanti cAtra- |
| + | |
| + | iti sarvavikArANAmuktametaccikitsitam | |
| + | sthAnametaddhi tantrasya rahasyaM paramuttamam [1] ||288|| |
| + | |
| + | Thus has been expounded the therapeutics of all diseases; and this section of ''chikitsa'' (management) contains the most essential part of this treatise. [288] |
| + | |
| + | ==== Contributors to the treatise ==== |
| + | |
| + | अस्मिन् सप्तदशाध्यायाः कल्पाः सिद्धय एव च | |
| + | नासाद्यन्तेऽग्निवेशस्य तन्त्रे चरकसंस्कृते ||२८९|| |
| + | |
| + | तानेतान् कापिलबलिः शेषान् दृढबलोऽकरोत् | |
| + | तन्त्रस्यास्य महार्थस्य पूरणार्थं यथातथम् ||२९०|| |
| + | |
| + | asmin saptadaśādhyāyāḥ kalpāḥ siddhaya ēva ca| |
| + | nāsādyantē'gnivēśasya tantrē carakasaṁskr̥tē||289|| |
| + | |
| + | tānētān kāpilabaliḥ śēṣān dr̥ḍhabalō'karōt| |
| + | tantrasyāsya mahārthasya pūraṇārthaṁ yathātatham||290|| |
| + | |
| + | asmin saptadashAdhyAyAH kalpAH siddhaya eva ca | |
| + | nAsAdyante~agniveshasya tantre carakasaMskRute ||289|| |
| + | |
| + | tAnetAn kApilabaliH sheShAn dRuDhabalo~akarot | |
| + | tantrasyAsya mahArthasya pUraNArthaM yathAtatham ||290|| |
| + | |
| + | Seventeen chapters of [[Chikitsa Sthana]], all chapters of [[Kalpa Sthana]] and [[Siddhi Sthana]] are not found in treatise composed by Agnivesha and revised by Charaka. |
| + | |
| + | These chapters have been added by Dridhabala, Son of Kapilabali to fulfil the aim of completion of this great treatise. [289-290] |
| + | |
| + | ==== Guiding principles to understand ''anukta vyadhi'' (untold diseases that are not mentioned here)==== |
| | | |
| | | |